1 maj i skuggan av krig och diktatur

År 1967 pågick Vietnamkriget med USA:s massbombningar mot civila mål, och så skulle det förbli i flera år innan freden kom 1975.
Kalla kriget tillhörde vardagen, när stormakterna med USA och Sovjetunionen i spetsen lurpassade på varandra och hotade med kärnvapenkrig. Motsättningarna i relationen mellan de totalitära staterna bakom järnridån och det övriga Europa var starka. Tjeckoslovakien misslyckades på sensommaren 1968 med att skaka av sig det sovjetiska oket. Frihetsrörelsen i Polen skulle följa efter och ta ton mot det förhatliga systemet.

DIKTATURER
År 1967 var följande länder hårdföra diktaturer på västsidan: Portugal (Salazar 1932-1968, demokrati från 1974), Spanien (Franco 1939-1973), och Grekland (Papadopoulos 1967-1974).
År 1967 satte händelserna i omvärlden prägel på 1 maj-firandet i Malmö, när dåvarande statsminister Tage Erlander (1901-1985) var huvudtalare i Folkets Park. Han hade varit statsminister oavbrutet sedan hösten 1946, när han efterträdde Per Albin Hansson (1885-1946). Ytterligare två år skulle Erlander vara partiledare och statsminister innan Olof Palme (1927-1986) valdes till hans efterträdare.
Det var ett mäktigt demonstrationståg som marscherade genom Malmö och man räknade med att 100.000 personer såg de många banderollerna med krav om slut på bombningarna i Vietnam samt fred åt de hårt prövade folken.
Filmen dokumenterar bråken vid entrén och tidningen Arbetet rapporterade:
”Det blev lite småbråk när sista avdelningen kom fram till Parken. Grindarna stängdes – och deltagarna bar inte, sades det, 1 maj-märket som berättigade till inträde. Så småningom löstes gruffet till någorlunda ömsesidig belåtenhet. I varje fall kom de mot Erlander demonstrerande in i Parken och hade den utsökt goda smaken att placera sig  och sina plakat framför talarstolen. En stabil polisring runt sällskapet såg till att det inte blev något mer bråk”.

KUPPEN
Militärkuppen i Grekland kommenterades av Tage Erlander, som hälsade den grekiska avdelningen ”med att konstatera att Sveriges sympatier ligger helt hos de krafter i Grekland som verkar för frihet och demokrati. Då höjde grekerna sina plakat och den stora publiken tog spontant upp en kraftig applåd”.
Arbetet refererade Erlanders fortsatta anförande: ”Vad Grekland visar oss är hur en liten klass till varje pris vill kämpa för att slå vakt om sina privilegier och hur folkets krav på välfärd, rättvisa och demokrati undertrycks. Våra sympatier ligger helt hos de krafter i Grekland, som verkar för frihet och demokrati.
När vi kritiserar USA är det inte uttryck för någon allmän antiamerikanism. Snarare är det så att vår kritik grundar sig på den besvikelse vi upplever över att USA under åberopande av frihet och demokrati riskerar att bomba sönder varje hopp om en ny och bättre framtid för Vietnamns folk.”
Omkring 30.000 personer befann sig inne i Folkets Park under eftermiddagen och framför Erlander i talarstolen lyssnade 15.000-18.000.