När Spårvägen började köra buss


Buss nr 18 rullar in på Värnhemstorget. Denna linje till Arlöv öppnades 1 januari 1932. Samtidigt var det premiär för linje 19 Södra Förstadsgatan-Rosengårdsstaden samt för linje 20 Konditoriträdgården-Kroksbäck-Hyllie- Naffentorp- Klagshamn-Gässie. Konditoriträdgården låg vid Malmö gamla idrottsplats. Foto: MALMÖ STADSARKIV

Torsdagen den 15 november 1929 är en milstolpe i lokaltrafikens historia i Malmö. Då öppnades busslinje 16 på sträckan Hohög-Virentofta. Några dagar senare, den 18 november, började linje 15 trafikera Södra Förstadgatan-Kulladal. Därmed hade de första bussarna kommit för att stanna tjugotre år efter att den elektriska spårvägstrafiken hade börjat rulla 1906.
Bussparken har moderniserats många gånger genom decennierna, från den tidiga epoken med Malmö Stads Spårvägar (MSS) via Malmö Lokaltrafik (ML) fram till den nutida Skånetrafiken med sina entreprenörer. Malmöborna har vant sig vid att byta till nya linjenät och nya bussnummer.

UTREDNING
Den framtida förortstrafiken hade under 1920-talet utretts av Malmö Spårvägars direktör Einar Hultman och 1925 presenterades ett förslag för stadsfullmäktige om att upprätta trafik till Rosengårdsstaden och Kulladal. Rosengårdsstaden fick spårvagnstrafik och till Kulladal ville man köra buss på grund av de smala vägarna. Men även därför att Kulladal fortfarande låg utanför stadsgränsen. Det skulle alltså dröja fram till 1929 innan bussarna började trafikera Kulladal och då även Virentofta.


Värnhemstorget har varit en anslutningsplats för den lokala trafiken genom decennierna. Här ses en av de nutida bussarna på väg till sin hållplats. Före andra världskriget skyltades bussarna med Värnhem eller Värnhemsplatsen. Efter kriget övergick man till att kalla hållplatsen för Värnhemstorget. Foto: STEFAN ERSGÅRD
ARLÖV FICK INGEN BUSS
Däremot godkände beslutsfattarna ännu inte någon kommunal busstrafik till Arlöv vilket medförde att Spårvägen fick medel till att köpa endast fem bussar mot de tidigare äskade sju. Linje 18 till Arlöv öppnades först 1 januari 1932.
För fakta om tidaholmarna rekommenderas Börje Claréns utmärkta bok ”Spårvägen i Malmö”, som utkom 1972 på Frank Stenvalls Förlag:
”Fordonen var besindrivna och hade utstickande motorhuv med förarplats bredvid denna. En bred dubbeldörr var placerad mellan hjulaxlarna. Bussantalet utökades efterhand, och 1932 fanns elva Tidaholmsbussar med något olika utseende. Buss nr tio skilde sig från de övriga genom att vara större och treaxlad. Samtliga bussar som levererades under 30-talet, betjänades av ambulerande konduktör.”
Tidaholmsbussen väckte uppseende på gatorna och på filmen ser vi hur springpojkarna cyklar i kapp med bussen måndagen den 7 oktober 1929. Denna dag parkerades omnibussen utanför Rådhuset och presenterades av spårvägsdirektör Hultman för bland andra landshövding Fredrik Ramel och stadsfullmäktiges ordförande Emil Olsson. Herrarna ser ut att vara nöjda med bussen, målad mattgul samt med plats för 45 passagerare (27 sitt- och 18 ståplatser).


Här passerar två Tidaholmsbussar Stortorget. Det tyder på att bussarna är ute på en provtur eftersom linjerna 15 och 16 år 1929 inte trafikerade de inre delarna av staden. Foto: MALMÖ STADSARKIV
JUNGFRUTUREN
På en av filmens textskyltar står det: ”Weidling är nöjd”. Det var tryggt för både passagerare och för Spårvägen. Ingenjör Fredrik V. Weidling med kontor på V. Kanalgatan 1, var nämligen besiktningsman för motorfordon. Ingenjör Weidling och övriga särskilt inbjudna gäster gjorde sedan en jungfrutur till en väntande lunch på restaurang Stranden i Limhamn.
Bussen har nr 15 och är skyltad S. Förstadsgatan-Kulladal. Några veckor senare invigdes denna linje, som utgick från Södra Omnibusstationen i korsningen av Södra Förstadsgatan och Carl Gustafs väg, alltså vid Södervärn. I Kulladal vände bussen vid folkskolan.
Linje 16 gick på Hohög-Virentofta och var matarbuss för de passagerare som kom med spårvagn nr 6 från Värnhemstorget. I slutet av januari 1930 började dock nr 16 att utgå från Värnhemstorget.
producerad av 040