På kajen i Kockums varvsbassäng i Malmö möts Yngve Tidman (f. 1916) och Lennart Kjellgren (f. 1922) våren 2007. Men faktum är att de träffades första gången redan 1947 på tidningen Auroras redaktion i Ystad. Nu står de på Beijerskajen framför Malmö högskolas institution för Konst, kultur och kommunikation (K3), på den plats där fartyget Amalthea låg förtöjt i juli 1908 när det sprängdes av Anton Nilsson. Utöver sina yrken som journalister har nämligen Kjellgren och Tidman även ett gemensamt intresse för Amaltheamannen, ungsocialisten Anton Nilsson.
Lennart Kjellgren har i många år varit frilansande radio- och TV- journalist samt författare och artist. Många kommer ihåg Kjellgren i underhållningsprogrammet ”Bialitt” från Malmö-TV med Lasse Holmqvist som programledare i början av 1960-talet, där han i sällskap med Gunnel Nilsson bildade ett folkkärt par. Kjellgren har också gjort en värdefull insats som visforskare och hans omfattande material om den skånska vistraditionen har överlämnats till Svenskt visarkiv i Stockholm.

UPPMÄRKSAMHET
Hans dokumentärfilm om Anton Nilsson (1887-1989) sändes den 12 november 1968, därmed 60 år efter attentatet. Programmet väckte uppmärksamhet därför att publiken förvånades över att Nilsson fortfarande var i livet. Men denne gamle kämpe skulle som bekant leva i ytterligare 21 år.
- Jag fick uppslaget till dokumentären sedan jag hört en radiointervju med Anton Nilsson, och jag blev då själv förvånad över att han fortfarande levde. Gunnar Ollén, som var chef för Malmö-TV på den tiden, var entusiastisk för filmprojektet. Det var även Anton Nilsson, som kom till Malmö för att spela in programmet, berättar Lennart Kjellgren.
- Däremot fick jag inte mycket pengar till produktionen. Det var jag, fotografen och ljudteknikern som följde Anton Nilsson under hans besök i Malmö. Filmen har inte många insticksbilder och därför lät jag Antons ansikte ligga mycket i bild, vilket visade sig vara lyckat när man nu ser filmen.
Lennart Kjellgren minns Anton Nilsson som en kompromisslös man, en idealist av stora mått.
- Jag blev god vän med Anton och vi träffades vid flera tillfällen fram till hans död i hans hem i Stockholm, men han gästade även mig och min fru i Skåne.
”Amaltheamannen” fick goda recensioner visar Lennart Kjellgrens klippbok och tidningen Arbetets anmälare uppmanade Kjellgren att följa upp filmen för att låta Nilsson berätta om åren som stridsflygare i Sovjetunionen.
Det skulle göras ytterligare en film, dock inte av Kjellgren. 1980 kom nämligen Maj Wechselmanns dokumentär ”Filmen om Anton Nilsson, Till arbetarklassens barn”.

FORSKNING
Yngve Tidman har forskarens och historikerns förhållande till Anton Nilsson. Tidman hade varit tidningsman i mer än 40 år, när han gick i pension 1981. Han hade arbetat på flera tidningar och ägnade sina sista 30 år i yrket åt Arbetet i Malmö, där han var en vass och respekterad ledarskribent. Men som pensionär bestämde Yngve Tidman sig för att förverkliga sin dröm om att studera. Han satte sig på skolbänken, började studera vid Lunds universitet, blev fil. kand. och fortsatte som doktorand och forskare. Hösten 1998 (90 år efter attentatet) doktorerade den då 82-årige Tidman med avhandlingen ”Spräng Amalthea! Arbete, facklig kamp och strejkbryteri i nordsvästeuropeiska hamnar 1870-1914” (Lund University Press).
I Tidmans avhandling ingår Amalthea i ett större sammanhang och är ett uttryck för den fackliga kamp som pågick under 1908.
- Man ska komma ihåg att att de inblandade Anton Nilsson, Algot Rosberg och Alfred Stern var byggnadsarbetare och att det vid tiden för attentatet pågick 100-talet konflikter på byggområdet i Sverige. Det har påverkat deras beslut att skrämma de engelska strejkbrytarna. Deras uppsåt var nämligen inte att döda.
Nilsson och Rosberg dömdes till döden, men benådades och frigavs år 1917 efter starka påtryckningar från den fackliga rörelsen.
Yngve Tidman vill uppmärksamma att i synnerhet Rosberg fick utstå en svår och plågsam tid i fängelset när han ofta misshandlades av personalen. Han påpekar dessutom på förekommen anledning att kafé Utposten låg vid Södra Förstadsgatan nära platsen för nuvarande Tringelns köpcentrum. Utpostens ägare bagaren Jöns Jönsson dömdes för medhjälp trots sin oskuld vilket i alla år plågade Anton Nilsson.