Stadens far läste speakertexten

I slutet av september 1938 fick Malmö Arbetarkommun ett brev från Arbetarrörelsens Filmkommitté i Stockholm. Brevet, som förvaras i Arbetarrörelsens Arkiv i Malmö, var undertecknat av Hilding Skjöld:

”Den av Malmö arbetarkommun under valrörelsen använda filmen ”Vi och vår stad” torde väl knappast komma till någon större användning inom verksamhetsområdet. Däremot kan det säkert ha intresse för en del organisationer ute i landet att se denna film. Vi vill därför föreslå att Ni till oss överlämnar en smalfilmskopia, som vi kan förmedla till intresserade organisationer. Vi vore tacksamma för snabbt besked emedan vi förbereder en ny filmförteckning och då gärna ville i denna ta med också malmöfilmen.”

FOLKHEMMET
Valet var över för den gången och filmkommitténs önskemål är berättigat. Men samtidigt visar brevet hur fort känslan för viktig dokumentation tynar bort. I slutet av september 1938 stod man mitt i händelsernas centrum, livet skulle gå vidare, och valfilmen var redan gårdag. Därför har den här rullen varit bortglömd i 70 år trots sin utomordentliga skildring av folkhemsbygget Malmö, men också av den mentalitet som präglade beslutsfattare och ”tyranner”, och deras syn på verkligheten.

Speakertexten läses av en av dessa beslutsfattare, Eric Svenning (1901-1974) som var en välkänd politiker i staden. Hans son är journalisten Olle Svenning (f. 1942), som skildrar sin far i boken ”Lojaliteter Min far (s)” (Fischer & co, 1995) men också i den uppmärksammade dokumentärfilmen ”Far till staden” (Auto Images, 2001).

Ansvarig för filmen och idékläckare var Axel Uhlén (1885-1971), en välkänd tidningsman i Malmö och anställd på Arbetet 1923-1953. Uhlén var en slitvarg i sitt arbete, och mycket produktiv som journalist och författare.

POLITISK REDAKTÖR
På Arbetet tjänstgjorde han både som facklig redaktör och 2:e redaktör, han hade alltså framträdande poster i den tidens tidningshierarki. Utöver redaktörsjobbet var Uhlén politiskt och fackligt engagerad; ledamot av Malmös stadsfullmäktige 1935-1945, riksdagen 1945-1952, ordförande i Malmö Arbetarkommun och dessutom hade han uppdrag i drätselkammaren och industriverksstyrelsen. Hans kunskaper om stadens skötsel färgar tydligt filmens innehåll.

Uhlén var som sagt en produktiv författare och ska ihågkommas för sitt stora verk ”Facklig kamp i Mamö under sju decennier” (Framtiden, 1949).

Det är i sammanhanget inte ointressant att Axel Uhlén var svåger till skalden och författaren Erik Lindorm (1889-1941), som var en av landets framträdande radikala samhällskritiker i 1900-talet och far till journalisten Per-Erik Perka Lindorm (1909-1989), välbekant i radio och och TV.