Hon var lillvärdinna i Friluftsstaden


Följande intervju med Annika Heijkenskjöld av Stefan Ersgård publicerades i tidningen Arbetet hösten 1995. Här berättar hon bland annat om när hon anställdes som lillvärdinna i en stor bo-utställning i byggmästare Eric Sigfrid Perssons bostadsområde Friluftsstaden. Texten är bearbetad samt kompletterad.


Annika Heijkenskjöld ses här omgiven av nära medarbetarna Margit Smedberg (t.v.) och Regina Ivarsson i Form/Design på Hedmanska gården vid Lilla Torg år 1974. Damerna sitter i stolar från Lammhult som skapades av Börge Lindau och Bo Lindecrantz. Bild: FORM/DESIGN CENTERS ARKIV

Året är 1930. Ljus, luft och yta. Funktionalismens genombrott.

Stockholmsutställningen ingår i vår kulturhistoria som en av 1900-talets stora händelser med ett genombrott för nytänkande kring arkitektur och formgivning. Moderna tider var här.

Mer än fyra miljoner besökare anlände under maj-september till Ladugårdsgärde och Södra Djurgården. I publikhavet trängdes även åttaåriga Anna-Lisa (f. 1922) och hennes föräldrar Anna och Oskar Olsson från Malmö. En storartad upplevelse för en liten flicka. Men det var också fest med glass, nöjesfält och fyrverkeri. Syn- och smakintrycken har Anna-Lisa kvar. Hon som blev en ledande gestalt inom Svensk Form, och skapade Form/Design Center i Malmö 1964.

PÅ BARRIKADEN
Alltid främst på barrikaden, men utan pekpinne. Beredd till kamp för konsumenternas sak. Den ivriga sökaren efter det vackra, enkla, praktiska och inte minst det nyttiga.
Allt, i skön kombination eller exklusivt var för sig, har hon speglat i utställningar och mässor. Hon har skapat debatt kring boende, färg, konsthantverk, textil, mode, förpackningar och den alltid återkommande, formen.

Namnet är Annika Heijkenskjöld, och det är ingen pseudonym.
- När jag gifte mig började min man kalla mig Annika för att undvika förväxling med min svägerska, berättar hon i radhusets ljusa och vackra matrum i Friluftsstaden. Hon började som lillvärdinna på dåvarande Svenska Slöjdföreningens nordiska bostadsutställning i Malmö som invigdes under brinnande krig den 26 augusti år 1944 i byggmästare Eric Sigfrid Perssons pionjärområde Friluftsstaden. Av invigningsbilderna framgår att Nazi-Tysklands flagga vajar i vinden på Köpenhamnsvägen tillsammans med övriga länders symboler trots tyskarnas svidande nederlag vid Normandie i början av juni samma år.

Genom det stora fönstret syns bakom kala träd, den brandgula himlen över Öresund. Det begynnande vinterljuset fyller husets alla vinklar och vrår, allt enligt de idéer som Eric Sigfrid Persson förverkligade under 1930- och 40-talen.

Annika Heijkenskjöld var 1944 ung konsthistoriker i Lund och i Slöjdföreningens utställning "Vi bo i Friluftsstaden" fick hon bland de 15 medverkande husen ansvar för det som möblerades av möbelarkitekten Bruno Mathsson (1907-1988) samt av formgivaren och textilkonstnärinnan Elsa Gullberg (1886-1984), som var en dåtida tongivande företrädare för industriell textil framställning. Tre av husen inreddes danska Snedkerlauget och det finska av Aino Aalto från Artek. Norge kunde ej delta ej på grund av kriget.

INSPIRATÖRER
Två andra personligheter väger också tungt som inspiratörer i Annika Heijkenskjölds utveckling och gärning.
- Ernst Fischer (1890-1980), chef och intendent vid Malmö museer (1923-1955), var mycket intresserad av form. Det var egentligen en social avsikt med det hela, berättar hon.

Men även författarinnan och kvinnosaksideologen Ellen Keys (1849-1926) tankar återspeglas i Annika Heijkenskjölds filosofi. Ellen Key finns i bakgrunden med sin syn på vackrare varadagsvaror, och att det inte ska kosta mer att tillverka en vacker än en ful pryl. Dessutom finns hennes övertygelse om att det vackra påverkar människans sinne. Det är jättefina tankar som, som varit ledtrådar för mig i hela mitt liv.

Hon har följt utvecklingen för svensk formgivning i flera decennier.
- Konstfacks utbildning på 1950-talet hade inte den betydelse som den har numera. Inför möbelutställingarna åkte vi runt till fabrikanterna och kanske hade man en stol som vi kunde använda. Resten var ofta stilimitationer och sådant som vi absolut inte ville visa. I dag är fabrikerna genomsyrade av kvalitetskänsla ochtillverkar funktionella möbler.


Annika Heijkenskjöld sitter här mitt i sin första utställning Probok i Form/Design Centers lokaler på Stadiongatan. Året är 1964. Bild: FORM/DESIGN CENTERS ARKIV

H55
Hon anser att en ny syn på formgivning kom med H55 i Helsingborg, men att redan vid Stockholmsutställningen 1930 märktes ett nytänkande.

- Det tog emellertid lång tid innan det slog igenom. Många människor tyckte att det var mest stål, rör och allt förskräckligt, och att husen var förfärliga. Tanken var ju att skapa ljus, luft, renhet, lättskötthet och funktion. Det var en ny stil. Men det förstod inte de som önskade mycket tyg, och mycket att städa och hålla rent.

Många ting i vardagen har initierats av Annika Heijkenskjöld. Ett lysande exempel utgör varm vänskap och fruktbart samarbete med formgivaren Signe Persson-Melin (f. 1925 och dotter till Eric Sigfrid Persson), vars folkkära Boda Nova-serie skapades i början av 1970-talet.

PROBOK
Annika Heijkenskjöld skapade Form/Design Center i Malmö och var givetvis dess första chef vid invigningen på Stadiongatan 25 år 1964. Premiärutställningen hette Pro Bok.
Form/Design Center var ett nytt inslag i Malmö kulturliv, men tack vare Annika Heijkenskjöld och hennes medarbetare Blev Form, som malmöborna gärna säger, välbekant i Sverige och i utlande för både publik och formgivare.

1974 flyttade Form/Design Center in till city och Hedmanska gården vid Lilla torg.
Fotnot: Svenska Slöjdföreningen bytte 1976 namn till Svensk Form.

producerad av 040