På gränsen till det moderna
Vikingagatan i Malmö är ett lummigt villastråk som löper från Rosenvång i Limhamn till Köpenhamnsvägen. Efter korsningen ligger denna gata som en gränslinje mellan Friluftsstaden och Potatisåkern; mellan modernism och postmodernism.
Byggmästare Eric Sigfrid Persson (1898-1983) var en framstående företrädare för modernismen, som inom arkitekturen ofta benäms funktionalism och som fick sitt genombrott vid Stockholmsutställningen 1930.
Termen funktionalism dök upp på kontinenten omkring 1925 och myntades troligen av den tyske konstkritikern Adolf Behne. Men även arkitekten och professorn Uno Åhrén var tidigt ute och talade år 1925 om ”funktionalistisk” i en artikel om Parisutställningen.
Men inte bara arkitekturen förändrades utan också i litteraturen (i synnerhet i lyriken), konst och musik uppträdde modernistiska strömningar.
REAKTION
Postmodernismen fick sitt genomslag inom arkitekturen i slutet av 1970-talet och präglar fortfarande byggandet, som en reaktion och protest mot modernismens (läs funktionalismens) enkla och ljusa stil.
Det var den amerikanske arkitekten Charles Moore som i slutet av 1980-talet presenterade en plan för hur Potatisåkern skulle utformas. Området står i dag som ett exempel på hur företrädare för postmodernistisk arkitektur gärna blandar stilar från tidigare epoker.
En promenad i Friluftsstaden och vid Potatisåkern ger besked om hur olika stilarna är. På gångavstånd ligger dessutom Ribershus vid Turbinen, där man får en utmärkt bild av funktionalism, som Eric Sigfrid Persson lät blomma ut i Malmö i 1937-1938.
Byggmästare Eric Sigfrid Persson (1898-1983) var en framstående företrädare för modernismen, som inom arkitekturen ofta benäms funktionalism och som fick sitt genombrott vid Stockholmsutställningen 1930.
Termen funktionalism dök upp på kontinenten omkring 1925 och myntades troligen av den tyske konstkritikern Adolf Behne. Men även arkitekten och professorn Uno Åhrén var tidigt ute och talade år 1925 om ”funktionalistisk” i en artikel om Parisutställningen.
Men inte bara arkitekturen förändrades utan också i litteraturen (i synnerhet i lyriken), konst och musik uppträdde modernistiska strömningar.
REAKTION
Postmodernismen fick sitt genomslag inom arkitekturen i slutet av 1970-talet och präglar fortfarande byggandet, som en reaktion och protest mot modernismens (läs funktionalismens) enkla och ljusa stil.
Det var den amerikanske arkitekten Charles Moore som i slutet av 1980-talet presenterade en plan för hur Potatisåkern skulle utformas. Området står i dag som ett exempel på hur företrädare för postmodernistisk arkitektur gärna blandar stilar från tidigare epoker.
En promenad i Friluftsstaden och vid Potatisåkern ger besked om hur olika stilarna är. På gångavstånd ligger dessutom Ribershus vid Turbinen, där man får en utmärkt bild av funktionalism, som Eric Sigfrid Persson lät blomma ut i Malmö i 1937-1938.
Ett möte mellan Friluftsstadens modernism och Potaisåkerns postmodernism där Vikingagatan korsar Köpenhamnsvägen. Foto: STEFAN ERSGÅRD
Bakom "Mitt Hjärtas Malmö" projektet står Auto Images. Du kan läsa mer om oss och våra övriga produktioner på www.autoimages.se
Vill Du veta mer om Mitt Hjärtas Malmö volymerna maila christer.hellemarck@autoimages.se